Hjärnfysikbloggen - Bloggare på Runner's World | Runner's World

Johan Renström


Erfaren hjärnägare, trail- och ultralöpare som bloggar om det mesta men mest om löpning och om hjärnan, om naturvetenskap och om hälsa. Min gamla blogg Hjärnfysik finns på: http://hjarnfysik.blogspot.se/
Populära blogginlägg:
Om rödbetsjuice och uthållighet
Allt om fettförbränning
Sanningen om biggest loser
Om överträning
Om morgonlöpning
Löpning är inte farligt
Om sittsjukan
Om pulsträning och hjärtslag
Polariserad träning ger resultat
Vad är fascia?

------------Instagram @jhnrnstrm-----------------

Etiketter


  1. > 180 steg
  2. > 4x4-intervaller
  3. > adenosin
  4. > Anders Ericsson
  5. > Andning
  6. > Angelo Mosso
  7. > Antioxidanter
  8. > artros
  9. > ATP
  10. > Backintervaller
  11. > bakterier och hälsa
  12. > Barfotalöpning
  13. > BDNF
  14. > bdnf
  15. > bdnf hjärngödsel
  16. > bdnf och löpning
  17. > Biggest Loser
  18. > biokemi
  19. > Björn Borg och John McEnroe
  20. > Blod
  21. > Blodtryck
  22. > Blogg
  23. > bok
  24. > Brunt fett
  25. > cancer
  26. > Central Governor
  27. > Central governor
  28. > Choklad
  29. > Cirkelträning
  30. > Core
  31. > Cykling
  32. > Deliberate practice
  33. > den evolutionära orsaken till fetma
  34. > den psykobiologiska modellen
  35. > Depression
  36. > det själviska fettet
  37. > diet
  38. > Diet
  39. > Djupvila
  40. > Dopning
  41. > Evolution
  42. > evolution
  43. > Expert
  44. > Fascia
  45. > Fasta
  46. > fasta
  47. > Fetma
  48. > Fett
  49. > fett
  50. > Fjällen
  51. > Fotboll
  52. > Framtiden
  53. > Fria radikaler
  54. > Frida Karlsson
  55. > Fysiologi
  56. > förkylningar
  57. > Föräldrar som pressar
  58. > Gener
  59. > Gränser
  60. > gå ner i vikt med periodisk fasta
  61. > Handledd övning
  62. > hippocampus
  63. > hjärnan
  64. > Hjärnan
  65. > hjärndoping
  66. > Hjärnfysik
  67. > hjärnhälsa
  68. > hjärnkrafter
  69. > Hjärnplasticitet
  70. > hjärnstark
  71. > Hjärnstark
  72. > hjärnstimulering
  73. > hjärnträning
  74. > Hjärnuthållighetsträning
  75. > Hjärthälsa
  76. > hjärtsvikt
  77. > Håll
  78. > Hälsa
  79. > hälsa
  80. > härnö trail
  81. > Härnö Trail
  82. > Höga Kusten Trail
  83. > höga kusten winter trail
  84. > Ibuprofen
  85. > idrott
  86. > Iliotibialbandet
  87. > immunförsvaret
  88. > Indianer
  89. > inflammationer
  90. > Intervaller
  91. > intervaller
  92. > Jere Pajunen
  93. > Jure Robic
  94. > Jägare och samlare
  95. > Kaffe
  96. > Kipchoges leende
  97. > knäartros
  98. > knäled
  99. > koffein
  100. > kognitiv nedgång
  101. > Komfortzon
  102. > Kompression
  103. > Kramp
  104. > Kvantfysik
  105. > kväveoxid
  106. > kyligt väder och träning
  107. > känslor
  108. > Lieberman
  109. > Lindans
  110. > Listor
  111. > ljus och mörker
  112. > läkningsprocess
  113. > Lärande
  114. > Löpband
  115. > löpning
  116. > Löpning
  117. > löpning efter 40
  118. > Löpning ger nya nervceller
  119. > Löpning mot depression
  120. > löpning nya nervceller
  121. > löpningens effekt på åldrande
  122. > Löpsteg
  123. > Löpteknik
  124. > Maffetone
  125. > Marit Björgen
  126. > MBT-skor
  127. > Mikrobiom
  128. > Mindfulness
  129. > minne
  130. > Minne
  131. > Misstag
  132. > Mjölksyra
  133. > Morgonlöpning
  134. > Motion
  135. > Multitasking
  136. > Muskler
  137. > människans förhistoria
  138. > nattaktiva djur
  139. > Naturlig löpning
  140. > Nedförslöpning
  141. > Neurogenes
  142. > neurogenes
  143. > Neuroplasticitet
  144. > nitrat
  145. > Norska intervaller
  146. > norska intervaller
  147. > NSAID
  148. > näsandning
  149. > näsandning och löpning
  150. > nötter
  151. > Orientering
  152. > Peak
  153. > periodisk fasta
  154. > Placebo
  155. > Placeboeffekten
  156. > Polariserad träning
  157. > Prestation
  158. > primära motoriska barken
  159. > Proprioception
  160. > Protein
  161. > Psykobiologiska modellen
  162. > Psykologi
  163. > Puls
  164. > Race Across America
  165. > Reflexer
  166. > råtthjärnor
  167. > Rödbetor
  168. > Rödbetsjuice
  169. > rödbetsjuice
  170. > Rödbetsjuice och prestation
  171. > rödbetssaft
  172. > Rörelse
  173. > Samuele Marcora
  174. > Sanningen om fett
  175. > Semester
  176. > Sitta på möten
  177. > Sittande
  178. > sittande
  179. > sittandesjukan
  180. > Sittandesjukan
  181. > Sittsjukan
  182. > skador
  183. > skelett
  184. > Skidor
  185. > Skidåkning
  186. > Skola
  187. > Skratta och spring
  188. > Smärta
  189. > smärtstillare
  190. > snölöpning
  191. > springa ute i frihet
  192. > Springtime Travel
  193. > Steglängd
  194. > Stress
  195. > Studie
  196. > Styrketräning
  197. > ståsjukan
  198. > Ståsjukan
  199. > superåldringar
  200. > Svett
  201. > Sydamerika
  202. > Sömn
  203. > Talang
  204. > tarahumara
  205. > tDCS
  206. > Telomerer
  207. > Tillskott
  208. > torr hals
  209. > Trail
  210. > traillöpning
  211. > Trailrunning
  212. > transkraniell likströmsstimulering
  213. > treadmill
  214. > Träning
  215. > träning viktigt mot vinterdepression
  216. > Träningsvärk
  217. > Tsimane
  218. > Törst
  219. > Ultra
  220. > Universum
  221. > Urinvånare
  222. > uthållighetsjakt
  223. > utmana hjärnan
  224. > Vanor
  225. > Vardagsmotion
  226. > Vatten
  227. > Vetenskap
  228. > vikt
  229. > viktnedgång
  230. > Viljestyrka
  231. > Vitamin D
  232. > Vålådalen
  233. > Världens tuffaste lopp
  234. > Värme
  235. > Åldrande
  236. > åldrande
  237. > Ångest
  238. > Återhämtning
  239. > Ätstörningar
  240. > Överträning

Hjärnfysikbloggen - Löpning föryngrar dig på djupet

15 feb 2018

Det finns flera anledningar att springa. Man kan springa för att bli smartare, friskare eller yngre. Men man kan också springa för att föryngra benmärgen och fräscha upp skelettet. I en ny studie, som publicerats i Journal of Bone and Mineral Research, från Deakin University i Australien, kunde forskare visa att personer som springer regelbundet har yngre benmärg än de som inte springer.

Benmärgen är den vävnad som finns inuti skelettets stora rörben. Ung benmärg är röd och producerar blodceller, men med stigande ålder gulnar benmärgen. Den gula benmärgen består mest av fettvävnad. Ju mer fettvävnad, desto mindre utrymme för den röda, produktiva benmärgen. Med åren kan det påverka blod- och benomsättning negativt i områden som bäcken, ryggrad, lår och höfter och bidra till diabetes och osteoporos.

"Humans are born with predominately red blood cell producing bone marrow, however with age, this converts into a yellow fatty marrow”, säger huvudförfattaren till studien, Daniel Belavy, i ett pressmeddelande.

Studien omfattade 101 män och kvinnor i åldrarna 25 till 35 år. De var indelande i fyra grupper: långdistanslöpare (67 km/vecka, n = 25), joggare (28 km/vecka, n = 30), cyklister (275 km/vecka, n = 22) och en stillasittande grupp (n=24).

Det visade sig att benmärgen var ett år yngre för varje 9 km som en person sprang per vecka. Löparna hade också yngre benmärg än cyklister som inte belastar benen på samma sätt. Hos cyklister såg man ingen skillnad i benmärgen jämfört med stillasittande personer. Denna studie är den första som visar vilken typ av träning och vilken mängd som kan påverka förändringen av benmärg.

Löpning håller dig ung på insidan kan man säga. Löpningen tränger in i skelettet. Gruppen som sprang längst hade i snitt åtta år yngre benmärg än de som inte sprang. Det behövs inte mycket löpning för att göra en skillnad, så spring åtminstone 9 km i veckan för benmärgens skull om du kan.

Snölöpning
Jag springer mycket i mjuk snö som viker undan just nu, så min benmärg får inte lika mycket stimulans som den är van vid. Det är inte långt till Höga Kusten Winter Trail och jag tar varje chans att springa i skogen. Oftast springer jag på bandvagnsspår som går kors och tvärs genom skogarna. Bandvagnarna packar ihop snön ganska bra.

För någon vecka sedan uppmättes snödjup på 183 cm i snitt längs höga kusten-banan. För ett år sedan var det bara is i skogen till någon dag före loppet. Sedan vräkte det ner 30 cm nysnö. Det gick inte att springa och dubbarna fick inget grepp p.g.a. all nysnö. Jag halkade runt i 50 km. Det är det som är tjusningen med detta lopp. Man vet inte hur det kommer att bli förrän det är. Det kan vara 20 minusgrader, det kan vara 10 plusgrader, det kan vara snöstorm, regn, drivis, åska. Snölöpning kan vara plågsam, dötrist eller alldeles ... alldeles underbar.

Hjärnfysikbloggen - Gå och stå ner i vikt med en viktväst

10 feb 2018

I början på året skrev jag om en ny spännande upptäckt om hur kroppen reglerar sin vikt. Svenska forskare från Sahlgrenska hade upptäckt ett ny mekanism som reglerar mängden fettmassa i form av en inneboende, kroppsegen badrumsvåg i benen. Denna våg fungerar så att kroppens vikt registreras i benen, vilket genererar en signal som går till hjärnan som sedan reglerar ditt beteende för att hålla din vikt i jämvikt. Forskarna testade denna mekanism på möss som bar på vikter och de gick ner i vikt motsvarande den vikt de släpade runt på.

Den första viktväststudien på människor
Förra veckan skrev en läsare som heter Johnny Björkman ett mail till mig. Han föreslog att han och en kollega till honom skulle testa en 10 kilos viktväst från Hefitness under två veckor. Det lät som en rolig idé och jag gillar roliga idéer. I fredags den 9 februari vägde de in sig på 75 resp. 86 kg (medelvärde=80,5kg). Midjemåtten var 92 och 101 cm (medelvärde 96,5 cm). I bloggar brukar tester ofta baseras på bloggaren själv - d.v.s. n=1 - men nu blir det i alla fall n=2 och jag ingår inte (jag skulle kunna vara en kontrollgrupp, haha). Om två veckor, fredagen den 23 februari väger de sig igen. Då återkommer jag med ett inlägg om vad västarna gjort med deras midjemått och vikt och hur de upplevde de två veckorna.


Johnny B och kollegan Sven.


Johnny och Sven med väst.

Det är svårt att göra studier på människor eftersom man inte kan sätta på sig en placeboväst som inte vägar någonting, men man skulle kunna använda olika vikter i västarna. Det kommer säkert en sådan studie om något år, men nu var vi först med ett testskott från höften:)

Ny studie om sittsjukan
Det intressanta med upptäckten från Sahlgrenska är att det ger en ny förklaring till hur vikten regleras som inte handlar om hormoner med sagolika namn som leptin och ghrelin. Det är en mekanisk mekanism som skulle kunna förklara fenomenet sittsjukan som jag och många andra skrivit mycket om de senaste åtta åren. Om man sitter ner aktiveras inte den där badrumsvågen i benen. Hjärnan tappar kollen på vikten.

Det fortsätter komma nya studier om sittsjukan. Förra veckan publicerades en studie i European Journal of Preventive Cardiology som undersökte om sittsjukan kunde kopplas till det faktum att stående bränner mer kalorier än sittande.

Forskarna analyserade resultat från totalt 46 studier med sammanlagt 1184 deltagare. Man fann att de som stod upp brände 0,15 kcal per minut mer än de som satt ner. Genom att ersätta sex timmar sittande med stående, skulle en 65 kg person förbruka 54 kcal extra per dag. Det motsvarar 2,5 kg på ett år och 10 kg på fyra år.

”Att stå bränner inte bara mer kalorier, den extra muskelaktiviteten är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke och diabetes, så fördelarna med att stå är mer än bara viktnedgång”, säger huvudförfattaren professor Francisco Lopez-Jimenez i ett pressmeddelande från Mayo clinic.

Klyftan i energiförbrukningen mellan stående och sittande är förmodligen ännu större än som framkom i studien. Deltagarna stod stilla, men i verkligheten gör människor små rörelser medan de står. Dessutom är det lättare att starta en rörelse om kroppen står upp och inte befinner sig i viloläge. "Våra resultat kan vara en underskattning, för människor tenderar att göra spontana rörelser som att flytta sig eller byta fot och ta små steg fram och tillbaka. Människor kan dessutom vara mer benägna att gå till arkivskåp eller papperskorgen” , säger professor Lopez-Jimenez.

Det är viktigt att du undviker att sitta i flera timmar i sträck. Om du inte orkar stå en hel dag - och det är inte bra att stå upp helt stilla en hel dag - se till att stå en kvart lite då och då och gör gärna små rörelser. Det gäller både hemma och på jobbet. Om du strecktittar på en serie på Netflix (vilket Netflix lärt oss att göra), se till att ta två korta pauser varje timme.

Jag ska bara
Själv reglerar jag vikten med träning, 12-18 timmars periodisk fasta per dag och jag står alltid på jobbet. När jag jobbar hemma ligger jag dock ofta ner, vilket inte är särskilt bra. För några veckor sedan fick jag ganska ont i nacken p.g.a. mitt liggande. Nu har jag varit på massage och nacken känns bra igen, men jag måste skapa en rutin kring hur jag jobbar med datorn hemma. Just nu ligger jag i sängen och skriver det här inlägget och snart ska Kalla åka skidor. Det ska jag också snart göra, jag ska bara …

Hjärnfysikbloggen - Om löpning och naturkunskap

31 jan 2018

I mitten av 1980-talet studerade Louis Liebenberg från Sydafrika matematik. Det gick trögt. Han var nämligen mer intresserad av djupa frågor om livets mening. Han frågade sig varför människan utvecklat egenskaper som förmåga att resonera och fantisera. Liebenbergs hypotes var att människans kreativa hjärna hade utvecklats genom löpning. Det var 20 år innan Dan Lieberman och Dennis Bramble publicerade sin hypotes i nature om att människan var Born to Run.

Efter några år hoppade Liebenberg av matematikstudierna. Han gav sig ut i öknen för att söka efter svar på sina funderingar. Efter mycket sökande och många motgångar fann han till slut en grupp jägare i Botswana som välkomnade honom. Han levde med dem i fyra år. Han lärde sig allt från hur man håller en eld vid liv till hur man spårar ett byte. Han lärde sig hur man återskapar djurets beteende genom att läsa spåren de lämnat efter sig. När man lär sig spåra får naturen en extra dimension i rumtiden. Du ”ser” djur som rör sig genom rummet men vid en annan tidpunkt. Deras mentala modeller såg inte ut som de Liebenberg vuxit upp med. Liebenberg berättar om några naturintresserade turister som klampade rakt över ett leopardspår. De var inte medvetna - inte ”spoor conscious” - om denna dimension. Han tyckte de missade så mycket. För jägarna var spåren lika verkliga som djuren. Spåren berättade om djuren, om var de fanns och vad de gjort. För jägarna var naturen en bok, en berättelse och en kunskapskälla och livsnödvändig.

Nästa steg var att lära sig spåra när det inte finns några spår. Liebenberg kallar det spekulativ jakt. Syftet med det är att tänka sig in i hur djuret tänker och agerar. En jägare måste alltid veta vart bytet är på väg. Jägaren måste använda sig av hjärnans mest avancerade funktioner som visualisering, empati, abstrakt tänkande. Jägaren skapade samband som inte syns utan skapas i jägarnas hjärna. Det är en tidig form av vetenskap som Liebenberg kallar protovetenskap.

Liebenberg beskriver hur jägarna samlade in fakta och sedan gissade (formulerade en hypotes) de i vilken riktning bytet tagit vägen. Gissningen var baserad på observationer, diskussioner och erfarenhet. De jägare som formulerade de bästa hypoteserna, lyckades bäst. De kanske inte var starkast eller snabbast, men de hade mest naturkunskap, tänkte bäst och de lyckades hålla tankarna samlade under den långa och uthållighetskrävande jakten. Så hade de gjort i tusentals generationer. Naturen hade sållat bort de dåliga naturvetarna och de som inte orkade springa.

De jägare som Liebenberg levde med var fullblodsproffs. De var de sista levande jägarna i en stafettkedja som sträcker sig miljoner år tillbaka i tiden. Jakten fanns därför kodad i deras DNA. Vi bär samma DNA, men det är ett slumrande DNA. Efter fyra år med jägarna var Liebenbergs DNA uppdaterat. Han återuppstod som en sökande och springande jägare.

Liebenberg var med på flera jakter. De sprang mitt på dagen - precis som Lieberman och Bramble gissade 20 år senare - i stekhet värme när andra pälsklädda jägare låg under träd och flämtade. Ibland tog jakten två timmar, andra gånger fem timmar. De sprang sakta, runt 7-10 km/h. De gick mycket. De sparade på krafterna. De visste inte om de skulle springa en halvmara, ett maraton eller en ultra. Allt hängde på bytet. De var oerhört fokuserade och målinriktade under jakten. En misslyckad jakt betyder inte så mycket, men flera misslyckanden betyder svält och i värsta fall död och ett snöpligt slut för de gener som krånglat sig genom historien och klarat sig ända tills dess.

Liebenberg skrev boken The Art of Tracking: The Origin of Science som kom ut 1990. Den blev ingen större succé eftersom ingen tänkte som Liebenberg förrän 20 år senare. Liebenberg skrev att löpning och jakt är grunden till det vetenskapliga tänkandet och till de vi är. Vi är alla i grunden löpare, precis som gibbonapor i grunden är trädklättrare och flodhästar vattendjur. När du springer, då händer det saker i hjärnan eftersom löpning och hjärna är länkade tillbaka till människans första steg på savannen. 

I en naturdokumentär från 2005 följer ett filmteam från BBC jägarna från Botswana som sprang med Liebenberg. Det är ett klassiskt klipp, berättat av den bästa berättaren David Attenborough (se nedan). De jagar kudu-antiloper. De spårar bytet, spekulerar och springer. Efter en flera timmar lång uthållighetsjakt kollapsar kudun av värmeslag. Jägaren går försiktigt fram mot det utmattade bytet och kastar sitt spjut som genomborrar antilopens hjärta. Jägaren tackar gudarna och tar med sig bytet hem till stammen.

Liebenbergs hypotes är att den vetenskapliga metoden uppstod när jägare och samlare sökte spår på savannen, levde sig in i bytets beteende, drog slutsatser och följde spåren efter något som de inte kunde se. De var medvetna om att spåren kunde leda fel, att de kunde missta sig, och därmed var de ständigt tvungna att revidera sina uppfattningar och formulera nya hypoteser. De visste också att om de gjorde rätt, så skulle de fånga en antilop och ge byn hundratusentals kalorier och energi och kunskap till nya jakter. De visste att sanningen fanns i naturen. De var löpare och de hade naturkunskap.

Snölöpning
Trail betyder spår. Jag kanske gillar Liebenbergs hypotes för att jag älskar att springa längs spår i skogen. Förr åkte jag bara skidor på vintern, men tack vare tävlingar som Höga Kusten Winter Trail springer jag numer mycket i skogen på vintern. Förra veckan sprang jag och en kollega uppför Klissberget och ibland sjönk man en meter genom snön. Det var ett bra pass.


Från Höga Kusten Winter Trail 2017 som blev en hal historia. Ett av Sveriges vackraste lopp.

Jag måste få till ännu ett långpass känner jag, men i morgon ska det komma en halvmeter snö så det blir sannolikt snöskottning före snölöpning. Jag får rikta in mig på att få till ett pass i helgen. Jag behöver ett långpass på 2-3 timmar. Tävlingen går den 24 februari (det finns platser kvar), så jag börjar snart trappa ner en aning.

Hjärnfysikbloggen - Dina bakterier påverkar din prestation och din hälsa

24 jan 2018

De senaste åren har kunskaperna om våra inneboende bakterier - människans mikrobiom - ökat. Bakterierna inom oss sätts i samband med hälsa, vikt, kognitiv förmåga och immunförsvar. Bakterierna är en stor del av oss. Man vet inte riktigt hur många det finns, men det finns fler bakteriella celler än det finns mänskliga celler. Men kan vårt mikrobiom påverka våra prestationer? Ja, enligt en ny studie tycks elitidrottare innehålla andra bakterier än du och jag. Forskarna tror att bakterier kan förklara en del av deras extrema prestationer och kanske kan du och jag ”dopa” oss med dessa i framtiden.

“When we first started thinking about this, I was asked whether we could use genomics to predict the next Michael Jordan,” säger Jonathan Scheiman från Harvard Medical School i ett pressmeddelande. “But my response was that a better question is: Can you extract Jordan's biology and give it to others to help make the next Michael Jordan?”  

För att identifiera de ”atletiska” bakterierna, samlade forskarna först in prov från 20 elitlöpare (och 20 från en kontrollgrupp) som deltog i Boston Marathon 2015. Proven togs en vecka före och en vecka efter loppet, dvs mellan prestation och återhämtning. När forskarna jämförde proven, fann de en ökning efter loppet av en viss typ av bakterier som bryter ner metaboliter som kan sättas i samband med trötthet.

I nästa steg jämförde forskarna bakterier från ultralöpare och OS-roddare. De hittade en typ av bakterier i ultralöpare som bryter ner kolhydrater och fibrer som inte fanns hos roddarna, vilket tyder på att olika sporter främja olika arter av bakterier. Vi påverkar alltså vårt mikrobiom med vårt beteende och mikrobiomet påverkar oss. Vi är ett komplext, sammanflätat ekosystem av levande celler, varav några är mänskliga och några är bakteriella.

Brist på bakterier ger diabetes
Vi påverkar dessutom bakterierna på ett sätt som försämrar vår hälsa. I ytterligare en studie analyserades data från 945 puertoricaner. Hälften av dess använde antibakterialla munvatten. Det visade sig att de som använde munvatten hade 50 procent (!) ökad risk för att utveckla prediabetes eller diabetes jämfört med de som inte använde munvatten.

"Most over-the-counter mouthwashes contain antibacterial ingredients," förklarar doktor Kaumudi Joshipura, en epidemiolog vid University of Puerto Rico och Harvard University, som ledde studien "which could destroy or inhibit oral microbes, some of which may be beneficial for metabolic health."

För exakt sju år sedan (åren går…) skrev jag om hur munvatten dödade bakterier i munhålan som bröt ner nitrater från rödbetsjuice till nitrit. Nitrit reduceras sedan till kväveoxid som har flera fördelaktiga effekter i kroppen. Utan bakterier bryts denna kedjereaktion och nyttan av rödbetsjuice rinner genom kroppen.

Den nya studien är den första som dessutom visar på kroniska hälsoeffekter i en livs levande befolkning. Eftersom kväveoxid påverkar hur musklerna använder glukos, tror Joshipura att det är munvattnets dödande av bakterier som omvandlar nitrat till nitrit som ökar risken för diabetes.

Bakterier, växter och djur är inte onda eller goda. De ingår i ett ekologiskt sammanhang med lite olika roller. Vi har omkring 700 arter av bakterier i våra munnar. Många av dessa kan bli skadliga om de ökar kraftigt i antal och det kan ske om man tar bort vissa arter och låter andra dominera. Ett bra mikrobiom är ett ekosystem i balans. Mikrobiom mår bra av grönsaker, motion och sömn. Det gör du med, för du och ditt mikrobiom är två sidor av samma ekosystem.

Du och ditt hjärta behöver vila också

18 jan 2018

Ditt hjärta blir stressat när du springer. Det är bra för hjärtat. Ditt hjärta anpassar sig och blir starkare. Ditt hjärta kan också bli stressat av högt blodtryck. Det är dåligt för hjärtat. Det gör hjärtat svagare. Varför är det så? Hur kan stress - som vi gärna buntar ihop till ett begrepp - påverka hjärtat på så olika sätt? Några tyska forskare bestämde sig för att reda på det och publicerade nyligen resultatet i en studie.

Forskarna undersökte en nyupptäckt signalväg (en kedja av metaboliska processer) i hjärtat. Signalvägen startar med en epigenetisk omkopplare som kallas HDAC4 (Epigenitik handlar om hur miljön påverkar aktivering av olika gener). I ett friskt hjärta fanns det bitar av HDAC4 i slutet av signalvägen efter träning, men det fanns inga sådana fragment hos kroniskt stressade möss. Denna signalväg kunde alltså skruva upp eller skruva ner ett mushjärta beroende på på vilken typ av stress som musen utsattes för.

Tillfälligt hjärtsvikt
Forskarna använde sedan genetiskt modifierade möss som inte kunde skapa något HDAC4-fragment. Det visade sig då att träningen inte längre hade någon hälsosam effekt på mössen. Istället utvecklade de tillfälligt hjärtsvikt och försämrad prestanda. Mössens hjärtan återhämtade sig dock efteråt.

"We found temporary cardiac fatigue,", säger professor Johannes Backs på Heidelbergs universitetssjukhus i ett pressmeddelande. Detta syndrom finns hos människor också, men eftersom det går tillbaka av sig självt kan det bara upptäckas om hjärtat undersöks under eller strax efter träning.

Allt hänger på återhämtningen
HDAC4-fragmentet skyddar alltså hjärtat från tillfällig fysiologisk stress. Men varför inte också från stress som orsakas av högt blodtryck eller andra typer av kronisk stress? "The breaks make all the difference", säger Backs. Under träning finns det ofta viloperioder för hjärtat. Enzymet proteinkinas A återhämtar sig under dessa perioder och säkerställer den friska signalvägen via aktiveringen av HDAC4-fragmentet.

Under kronisk stress som orsakas av svårt högt blodtryck följer signalerna i hjärtcellerna däremot den nyupptäckta, skadliga signalvägen. Proteinkinas A: s aktivitet sjunker under kronisk stress och HDAC4-fragmentet upplöses. Hjärtmusklerna använder sedan mer socker än fett för att producera energi. Det är emellertid inte sockret i sig som försvagar hjärtat, utan snarare på att klibbiga sockerrester fastnar i proteiner. Det påverkar i sin tur omsättningen av kalcium som är så viktig för hjärtats kontraktionsförmåga, vilket försvagar hjärtats pumpkraft.

"These findings are novel and change the way we think about how a myocardial cell can fail. We were able to demonstrate that there is a link from epigenetics via the metabolism through to contractility, i.e., through to cardiac function," säger Backs.

Evolutionär förklaring
Upptäckten verkar vettigt från ett evolutionärt perspektiv. Våra förfäder sprang i många timmar för att hitta mat och ta hem mat. Den nyupptäckta signalvägen skyddade hjärtat från denna stress. Studien förklarar också varför löpare, som inte avsätter tid för vila och återhämtning, kan skada hjärtat.

Löpning är inte farligt. Det är brist på vila som är farligt. Den uppsättning symptom som kallas överträning är en varningsklocka också för hjärtat. ”We all intuitively know that breaks are important. Perhaps we have now found the molecular causes for this", avslutar Backs.

Tidigare blogginlägg om löpningens påstådda farlighet: Nej löpning är inte farligt för hjärtat

Ladda fler

Mest lästa just nu



Följ oss

@runnersworldswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!




Boka in en fullmatad träningsdag med Lisa & Mårten den 18:e mars!

Söndagen den 18:e mars bjuder vi in till en maxad träningsdag tillsammans med Lisa Beskow och Mårten Nylen. Det blir inspirerande föreläsningar, varierande träningspass, lunch och en sportväska med goodies från Sportamore. Boka din plats redan idag!

Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken