WELLNESS - Bloggare på Runner's World | Runner's World
rw.se_sitelogo_new_black

Anna-Lena Pettersson


När helgen bjuder på ändrade planer

19 feb 2018

I lördags skulle jag och Agnes, som jag tränat inför Arena Run, bränna av loppet på Friends Arena. Men Agnes satsade istället på influensa, så hon kunde naturligtvis inte springa. Jag tänkte först springa ändå, det är ju ett roligt lopp, men den vuxna och förståndiga delen av min hjärna sa åt mig att skona ryggen från löpning på betong nu när jag äntligen fått ordning på den efter flytten. Det lämnade ju öppet för att istället köra mastodontpass på Nordic på lördagsmorgonen.

Mastodontpass återkommer en gång i månaden, lördagen före löning, och är ett pass med extra allt – extra många deltagare (typ 50 per pass), extra många coacher, extra långt pass och extra grisigt. Den här lördagen hade coach Rickard satsat extra mycket på det sistnämnda och dragit ihop inte mindre än fem gamla Open-pass á 8 minuter och putsat lite på dem och gjort dem till mastodontpasset. Man fick vila 3 minuter mellan intervallerna.

Så här såg det ut:

A. AMRAP 8 minuter

100 wallballs

60 double unders

20 pullups

(Jag missade först att det var en AMRAP och var sjukt nöjd när jag klockade in min sista pullup efter knappa 7 minuter och tänkte att nu får jag en minut extra vila. Det trodde jag i några sekunder tills coach Oscar hojtade "Anna-Lena, tillbaka till wallballsen!" Då var det bara att börja om.)

B. AMRAP 8 minuter

8/8 utfallssteg med hantlar

12 toes to bar

8 cleans med hantlarna

(Gick bra. Fick köra fällknivar istället för toes to bar eftersom min rygg varit svajig och jag inte vill kippa så mycket.)

C. 21-18-15-9 reps

Kalorier rodd

Thrusters med stång (Nej, jag gör ingen thruster på bilden, men det fanns bara två bilder på mig från den här delen och jag stod och flåsade på båda.)

(Här var det total förnedring och genomklappning. Jag hann bara till mitten av 15-varvet när 8 minuter hade gått och jag kunde smälla stångeländet i golvet och gå vidare till nästa.)

D. 7 minuter AMRAP (Man fick en minut extra vila efter)

Target burpees

(Ja, burpee på burpee på burpee på burpee... Jag har gjort den förut, utan att ha gjort en massa annat svinjobbigt innan, och då fick jag ihop 109 burpees. I lördags blev det typ 85. Ändå ok med tanke på hur trött jag var när vi började. Jag tappade räkningen efter 12, men Susanne som körde bredvid mig fick ihop 85 och vi hade samma tempo.)

E. 8 minuter AMRAP

9 marklyft

12 armhävningar

15 boxhopp

(Skönt att avsluta med den här även om armhävningarna inte var att leka med efter alla burpees och boxhoppen var en chansning varje gång. Jag var glad varje gång jag kände lådan under fötterna när jag hade hoppat. Jag och Alex (till vänster om mig på gruppbilden högst upp) bara stod och stirrade på varandra och garvade före första hoppet för att man inte vågade lita på sina egna ben.)

Och efteråt då? Jo, trött och träningsvärk i benen som jag trodde var ok ända tills i morse när jag gjorde benböj och det kändes som att någon körde in ett par Rambo-knivar (det var stora knivar som killarna på högstadiet tyckte var balla på 80-talet) i låren de första repsen i varje set.

Nu längtar jag till nästa mastodontpass!


När allt bara är upp och ner

14 feb 2018

Hand stand push up. Du hör ju själv. Helt-fukkin-omöjligt. Ända sedan jag började träna crossfit 2013 har jag tittat avundsjukt på de som klarat av att göra HSPU (som jag kommer att kalla dem från och med nu) och tänkt att "Oj så kul det skulle vara att kunna göra det där".

Så, varför har jag bara inte tränat på det då? Jo, för att jag hatar att göra saker jag inte klarar. Ja, jag är medveten om att jag tränar fel sak om man inte gillar att göra saker man inte redan kan – crossfit har ju en förmåga att slänga saker i ansiktet på en hela tiden som är omöjliga. När det gäller många av övningarna kan man ju klara av dem, men lätt vikt, men en HSPU liksom går eller går inte. Antingen kommer man upp på raka armar igen, eller så gör man det inte. Sånt hatar jag.

Men så plötsligt var jag liksom ensam på en stor yta på gymmet. Ingen såg mig. Ingen skulle peka, hånas och nypas om jag skulle misslyckas. Så jag provade. Jag testade att kippa (alltså hjälpa till med benen) en HSPU för första gången i mitt liv och tror ni inte att det gick vägen. På andra försöket! Lätt var det också! Jag gjorde flera stycken. Så himla kul! Heja mig liksom!

Och i morse var jag ute och sprang i halkan. Jag måste ju lägga grunden för min löpning inför Arena Run på lördag, så det var väl lika bra att börja nu. Allt gick bra tills jag kom utanför dörren och skulle dra på mig "vantarna" jag hade huggit tag i i träningsskåpet innan jag drog. Det visade sig vara strumpor. Men men, det var mörkt, ingen skulle se att det var strumpor, jag orkade inte gå upp och byta och vem bryr sig. Och själva springandet gick jättebra!

Jag är en del av problemet

8 feb 2018

Igår la jag upp en bild på ett träningsprogram som har som mål att ge ett mellanrum mellan låren. Jag skrev om hur fruktansvärt det är att, framför allt vi kvinnor, dagligen peppras med budskap som gör att många av oss får kroppsångest, drabbas av självhat och osäkerhet vilket gör att vi strävar efter omöjliga och onödiga kroppsideal.

Gott så – det är ju så jag tycker och det jag står för. Jag stängde datorn med ett självgott leende på läpparna.

Men. Jag fick en kommentar på Instagram av en tjej som öppnade mina ögon. Hon skrev att jag var motsägelsefull och oproffsig som ena dagen spyr galla över vågen av utseendefixering och osunda ideal och andra dagen skriver om rumpor som ser ut som halvtomma Ica-kassar.

Först blev jag sur. Det är väl klart att jag inte syftade på utseendet när jag skrev det, utan på slapphet i meningen funktion. Jag gick tillbaka och läste min rump-inlägg och stelnade till. Jag hade skrivit att man tappar explosivitet och kraft om rumpan är som två halvtomma Ica-kassar. Och att ”jeansen sitter fult”.

Vem är jag att bestämma om jeansen sitter fult på någon annan än möjligen mig själv? Jag insåg att de osunda kroppsidealen och jakten på dem sitter så djupt rotade i mig som har jobbat i 13 år på olika tränings- och hälsotidningar, att inte ens jag som brinner för att alla ska få se ut hur de vill och att man inte ska träna för utseendets skull utan för att må bra, ändå inte kan låta bli att slänga in en sådan mening.

Varför gjorde jag det? Om jag ska vara snäll mot mig själv säger jag att jag såg det som ett skämt, något man bara slänger ur sig utan att tänka mer på det. Men det finns också en mörkare anledning – för att det sitter inpräntat i min hjärna att det säljer.  

Ända sedan jag började jobba på Fitness Magazine 2006 har redaktionen jag jobbat på slitit våra hår varje månad när man ska välja modeller och sätta rubriker på tidningen. En snygg tjej med rutor på magen, putig och snygg rumpa, välsvarvade armar och det där blänket i ögonen. Så skulle hon se ut. Helst blond. För blond säljer mer.

Och sedan rubrikerna då. ”Bränn fett”, ”Putig rumpa”, ”Vältrimmad mage”. I början fick man lite kräks i munnen när man skrev dit det, men även jag färgades av miljön och de rådande idealen och reagerade till slut inte så mycket. Jag visste ju att vi var tvungna att göra så för att sälja. Jag menar, sålde vi inte tidningar skulle jag inte ha något jobb kvar.

”Ja, men det är ju vad folk vill ha.” försvarade jag mig ofta om någon klarsynt människa ifrågasatte våra omslag. Men vem hade bestämt det? Jo, vi. Jag. Vi hade bestämt att det var vad ”alla” ville ha. Jag var, och är tydligen fortfarande, en del av problemet.

Det här skedde inte över en natt, vi kan gå långt tillbaka i tiden och hitta tidningar och tv-program som låtit kvinnor förstå att deras kroppar inte duger som de är. Och innan dess var vi snörda med korsetter och innan dess… Ja, ni fattar. Det här är inte en kultur som vi har skapat sedan 2006. Det säger jag inte för att ta skulden bort från mig själv, men det säger en del om hur svårt det kommer att vara att vända det här – att få ”alla” att vilja ha något annat.

Det finns massor av underbara kvinnor som helt osminkat och härligt delar med sig av sina naturliga och fantastiska kroppar med en minst sagt smittande kroppspositivism. Ja, jag slänger slängkyssar mot dig Sara Dahlström, dig Stina Wollter och alla ni andra som med sylvassa näbbar och klor slåss mot det absurda i vår nutida kroppsbild. Jag älskar dessa Instagramkonton som också översköljs av positiva kommentarer från läsare som tar till sig det de skriver och bilderna de visar upp och gör det till något stärkande. Men det räcker inte. Det här är större än så. För hur sjukt vi än säger att det är så kommer vi att läsa ”Gå ner 4 kilo på två veckor” när midsommar närmar sig och ”Bli av med semesterkilona på rekordtid” i augusti och inte minst ”XXX blev av med sina gravidkilon på tre veckor” oftare än man trodde var möjligt. Och vi kommer att köpa det. Nej, kanske inte just du, men tillräckligt många för att det ska fortsätta. För de som skriver det vet att det säljer.

Vi måste sluta köpa det här. Sluta underblåsa det sjuka. Bara då kan vi få det att vända. Nej, det kommer inte att hända i morgon, för så fort går det inte. Men vi kan börja nu. Idag. Säg upp varenda prenumeration på tidningar som säger att din kropp inte duger. Sluta följa bloggare som ger dig rabatt på att blåsa upp läpparna med Restylane. Sluta läsa artiklar på nätet som ger löften som känns osunda.

Jag ser det som en fortsättning på #metoo. Inte bara andra människor ska hålla sina fingrar borta från min kropp. Media ska också låta min kropp vara i fred. Och jag ska sluta vara en del av problemet.

Russian twist på köksgolvet

7 feb 2018

I mitt nya, separerade, liv kommer jag att träna mycket hemma. Det är förstås för att jag inte kan dra iväg till gymmet på min sedvanliga fakirtid när jag har en sjuåring som ligger och sover. Svaret heter då hemmaträning – något som låter superenkelt och lättillgängligt, men som är svårare än man kan tro. Det är säkert fler än jag som vet exakt hur svårt det kan vara att motivera sig hemma på köksgolvet när man dessutom måste vara tyst så tyst eftersom man bor i en etta och inte vill väcka sonen. Idag var första dagen som jag satte min träningsmotivation på prov och det gick över förväntan. Ställde klockan på 05.50 och började träna klockan 06.00. Det blev ett roligt och svettigt pass:

3 varv av:

  • 10 utfall med kettlebellpress
  • 10/10 Russian twist med kettlebell
  • 10 ground to overhead med kettlebell
  • 10 armhävningar

Efter det:

  • 10 goblet squat
  • 1 situp
  • 9 goblet squat
  • 2 situps

Och så vidare, tills jag gjorde 1 goblet squat och 10 situps.

Vad tränar ni när ni tränar hemma?

Nya steg mot Arena Run

15 dec 2017

I måndags var det dags att testa lite av banan till nästa års upplaga av Arena Run. Vi var ett drygt hundratal som slöt upp på Friends Arena i Solna för att tillsammans med förra årets segrare Yoie Bohlin få hoppa över några stora rullar, kräla under en bil och springa i trappor. Jag hade med mig min son Harald, 7 år, och han fick ta rygg på mig. Eller nja, bitar av banan fick jag ta rygg på honom eftersom sjuåringar är bättre än trettionioåringar på att kräla under låga höjder. Men trettionioåriga mammor är bättre på att göra tjugo burpees varje varv än en sjuåring. Så det så!

Efter två och ett halvt varv av banan var vi färdiga och Harald konstaterade att det var det jobbigaste han hade gjort i hela sitt liv. Nu är han förvisso bara sju år, men det är ändå en rolig insikt, "Aldrig har något varit så jobbigt som det jag nyss gjorde."

Dagens Arena Run-träning var tre stycken 8-minuters AMRAPS (alltså så många varv man hinner) för att bygga styrka och flås. Och efter det en liten bonus. Kul och fartfyllt!

AMRAP 8 minuter:
8/8 Russian twist med 10 kilos viktplatta

8 ground to overhead med samma platta

8 burpees med hopp upp på vitkplattan

AMRAP 8 minuter:
8 boll över chinsräcke med en 10 kilos medicinboll

8 wallballs med 5 kilosboll

8/8 bollkast åt sidan in i väggen med 10 kilos medicinboll

AMRAP 8 minuter:
8 Kettlebellsving till goblet squat med 12 kilo

8 över och under häck

8 fällknivar

BONUS:
100 hopprepshopp + 300 meter rodd

80 hopprepshopp + 250 meter rodd

60 hopprepshopp + 200 meter rodd

40 hopprepshopp + 150 meter rodd

20 hopprepshopp + 100 meter rodd

Lycka till!
Ladda fler

Mest lästa just nu



Följ oss

Loppkalendern

20 okt
Stockholm
20 okt
Södertälje
20 okt
Växjö Löparklubb
21 okt
Skövde
21 okt
Haninge
Se alla våra rekommenderade lopp

@runnersworldswe

Få vårt nyhetsbrev!




Boka in en fullmatad träningsdag med Lisa & Mårten den 18:e mars!

Söndagen den 18:e mars bjuder vi in till en maxad träningsdag tillsammans med Lisa Beskow och Mårten Nylen. Det blir inspirerande föreläsningar, varierande träningspass, lunch och en sportväska med goodies från Sportamore. Boka din plats redan idag!

Så maxar du din upplevelse

Läs tidningen digitalt - överallt

Alla aktiva prenumeranter får tillgång till den digitala utgåvan - läs när och var du vill!
Läs digitala utgåvan Fler nummer av Runner's World

Håll koll med vårt nyhetsbrev

Regelbundet skickar vi ut ett nyhetsbrev med uppdateringar och nyheter.

Utnyttja dina förmåner

Träningsdagbok

Vi valde att samarbeta med Shapelink.com när vi byggde vår kraftfulla träningsdagbok. Den innehåller allt du kan tänka dig i statistikväg och givetvis importmöjligheter från Garmin, Nike+ och Polar. Som prenumerant på Runner's World får du automatiskt guldmedlemstatus i vår träningsdagbok. Det innebär utökad funktionalitet av dagboken. Till Träningsdagboken